På lördagen gick vi upp tidigt för att duscha och fixa oss och allt där till. Vid 10-11 åkte vi in till Fryshuset för att kolla hur det såg ut. Redan då hade folk redan börjat köa (vilket vi inte trodde) så det var bara att sätta sig där tillsammans med alla andra, utan mat, dricka och filtar dessutom. Som ett plus spöregnade det ett par gånger också vilket inte var så himla trevligt då de enda skyddet vi hade var våra jackor som även dom läckte igenom tillslut.

Sju timmar senare var det äntligen insläpp och vi hamnade på ungefär sjätte raden (om vi inte knuffades längre fram under konsertens tid) vilket var helt SJUKT. Det var så galet. Hon var så fin. Kan fortfarande faktiskt inte fatta att Selena Gomez har stått framför mig, att jag har sett henne live, att jag har andats samma luft som henne. Selena, som har funnits där under hela ens uppväxt på både Disney Channel och i filmer, och så stog hon där mitt framför ögonen på mig. Ofattbart. Hon sjöng så himla bra och hon var finare än vad hon är på bilderna man ser på henne (om det ens är möjligt). Att stå där bland flera tusen andra, sjunga med i låtarna, hoppa och skrika medan tårar rann nerför kinderna lite då och då. Herregud. Herregud va lyckliga vi var. Allt var perfekt. Så himla perfekt. Kan inte sätta ord på det, förutom att det var en av de bästa kvällarna i mitt liv. SÅ JÄKLA GALET. Trots att vi båda hade tinnitus, ont som fan i hela kroppen och halsen var näst intill förstörd så skulle jag velat göra om den dagen flera gånger. Så jävla värt det.